Hoppades att jag skulle vara piggare idag men ack så vart det inte.

Bara och bita ihop ännu hårdare, vet inte om det är mina värden som är så förbaskat låga just nu,

har liksom ingen energi till övers alls,

blir andfådd för minsta lilla, skulle kunna tro att jag aldrig har tränat i mitt liv,

gäspar stup i ett, och ibland känns det som om luften inte räcker till.

Försöker få i mig Blutsaft ifall det är järnbrist, men vette katten om det hjälper.

Nej det är nog dessa förbaskade cellgifter som tär på en,

är iförsig tacksam, att jag var i rätt hyfsad kondition när jag påbörja min resa.

Det har nog påverkat att jag klarat mig rätt hyfsat från all biverkningar, sen kanske att jag är så förbaskat envis, tar mig ut på en kort promenad, även när jag kanske  kunnat ligga kvar i soffan och tyckt synd om mig själv,

tänker alltid att det finns någon som mår värre än mig och då är det ju bara och hopp i skorna och traska åtminstone runt kvateret, bättre än inte alls ;)

Och det här med håret, att klippa av mig håret innan,

det var ett beslut jag fatta rätt snart efter att jag hade fått mitt besked, sen har man fått bearbeta det vart eftersom.

Ångrar mig inte att jag tacka nej till peruk, har knappt använt mina sjalar som jag inhandla i början :)

Kan längta tills hela cirkusen är över, då ska jag låta håret växa ut igen

och hoppas att min energi kommer på topp igen ;)

Tack min underbara familj och vänner för att ni finns där utan er hade denna resa vart dubbelt så svår.